Caravelle

1960-talets flygplan

Caravelle är ett fransktillverkat trafikflygplan avsett för korta och medellånga distanser. Modellen tillhörde den första generationen av jetdrivna passagerarflygplan och hade sin storhetstid kring 1960-talet. Premiärflygningen gjordes 1955 och den tillverkades fram till 1972. Den var banbrytande för utvecklingen av trafikflyget och ansågs vara före sin tid på olika sätt. Den mest karaktäristiska egenskapen i konstruktionen var de aktermonterade motorerna som gav en betydligt tystare kabin och lämnade vingarna rena. Fönstren i kabinen fick ett mycket säreget utseende i form av avrundade trianglar för att lämna störst utrymme för utsikt nedåt. Den speciella designen och den avancerade tekniken resulterade i ett både vackert och framgångsrikt flygplan. Idag finns inte längre några flygande Caravelle kvar.

Ett europeiskt projekt

Caravelle nådde en begränsad framgång i USA, men det var i Europa som flygplanet fick sitt största genomslag. Det var framför allt ett europeiskt flygplan, både till användning och konstruktion. De franska myndigheterna tog i början av 1950-talet initiativ till ett nytt trafikflygplan för medeldistans. Efter en urvalsprocess gick uppdraget till det statliga Toulouse-baserade företaget Sud-Est, som efter en sammanslagning med ett annat företag kom att heta Sud Aviation. Flygplanet Sud Aviation SE 210 Caravelle konstruerades till stora delar av det franska företaget men samtidigt återanvändes designelement från brittiska de Havilland på licens. Utformningen av nos och cockpit kom direkt från de Havillands flygplan Comet. Caravelle utrustades även med brittiska Rolls-Royce motorer. Sud Aviation kom med tiden att ingå i den stora europeiska flygplanstillverkaren Airbus och flygplanet Carevelle, med sina bidrag från många olika företag, kan betraktas som ett tidigt tecken på europeiskt industrisamarbete.

Tjänstgöring hos SAS

Caravelle var det första jetplanet som användes av SAS och kontrasten mot de gamla propellerplanen var stor. Den tysta kabinen och de kraftiga motorerna gjorde resan både behagligare och snabbare. Övergången till jetplan var ett betydelsefullt steg och SAS drev en intensiv reklamkampanj inför introduktionen av Caravelle. Premiärturen skedde den 26 april 1959 med destination Beirut. Enligt somliga gör det SAS till det första flygbolag som tog Caravelle i drift. Men enligt andra så räknas inte den turen eftersom det bara var journalister och speciellt inbjudna gäster som var passagerare. Under 1960-talet var flygplanstypen i alla fall en viktig del av bolagets flotta och flög inom Europa och till Mellanöstern. SAS använde Caravelle till 1974.

En kortfattad levnadsbeskrivning för Caravelle SE-DAI:

01-feb-1966 Första flygningen
10-feb-1966 Leverans till SAS som SE-DAI
11-feb-1966 Ankommer till Bromma flygplats
1966-1970 Målad i SAS senare version av drakdekor någon gång mellan 1966 och 1970
30-nov-1970 Såld till Svenska Flygvapnet (beslutsdatum)
Sep – 1971 Tagen ur trafik
20-sep-1971 Överförd till FMV, Försvarets Materialverk
27-sep-1971 Levererad till FMV som ”21” på F8 Barkarby

Total time: 12607, Total Landings: 12711

1971 Konverterad till TP 85 standard
feb-1974 Omregistrerad till ”82” tillhörande F13M   Malmslätt
maj-80 Omregistrerad till ”852” tillhörande F13M Malmslätt
1994 Överförd F16M Malmslätt
30-okt-94 Total Time: 20573, Total Landings: 16683
19-nov-98 Tagen ur trafik på Malmslätt  TT 22367, TL 17345
28-jan-99 Levererad till Le Caravelle Club, flögs Malmslätt till 

Arlanda. Gångtid vid landning ARN TT 22367:58 och 

TL 17346. Bromsskärmen utlöstes vid landning

17-jun-99 Dekaler, titlar/website ”SE-DAI” applicerat. Militär 

märkning borttagen utom ”852” på fenan

jul-99 Motorkörning, systemtester och löpande underhåll 

Påbörjas av tekniker med kompetens på Caravelle

24-okt-01 SE-DAI blir första trafikflygplan ut på Arlandas nya bana 

01-19 ost vid en taxning på uppdrag av flygplatsens 

elavdelninng

21-feb-03 Flygplanet agerar statist i en reklamfotografering för 

Stockholm Vatten

21-maj-05 ”852” på fenan ersätts med föreningens logotyp.

 Titlarna på höger sida modifieras inför 50 års jubileet 

27-maj-05 Flygplanet ställs upp vid gate 11 utanför Sky City och 

speciellt inbjudna deltar i firandet av prototypens

första flygning för 50 år sedan.

2008 Caravellen medverkar i en reklamfilm för Systembolaget
14-jan-10 Flygplanet medverkade i en trailer för Vinter OS i 

i Vancouver

23-mar-12 Flygplanet medverkade i en Finsk spelfilm Kappari. Hela

flygplanet täckt med Finnair dekaler

24-mar-12 Senaste gången som motorerna startades
Juni 2014 Flygplanet medverkade i filmen om Monika Zetterlund
Maj 2015 Flygplanet medverkade i en TV film om Kerstin Torwalds

”Det mest förbjudna”

April 2016 Medverkade i TV inspelning för programmet ”Babel”
Juni 2016  Flygplanet flyttas från ”I”-rampen (utanför säkerhetszon)

Till ”K”-rampen inom flygplatsområdet. 

Containers (8st) och övrig utrustning samt fordon

 placerades på Flygsamlingarnas område utanför Arlanda Flygplats säkerhetszon.

Le Caravelle Club fick ett eget kontor i SAS hangar 1 på våning 3.

Arbete började med att flytta all flygplandokumentation

till kontoret samt planera underhållsåtgärder och systemkontroller samt laddning av batterier och 

felsökning i motorernas startsystem och inte minst 

genomgång av manualer och beskrivningar för att lära

känna flygplanet.

28-jun-17 Flygplanet medverkade i filmen om Ted Gärdestad
2017 Flygplanet fick två dagar i SAS hangar och arbete med att

Ta bort dekaler, felsöka hydraulläckage vilket kunde

Identifieras. Berörda rör demonterades som mallar för 

tillverkning av nya.

Under året besöktes flygplanet av ca 150 personer, allt 

från enskilda personer till grupper.

Fordon typ bogsertruck börjar avvecklas/säljas.

2018 Fortsatt hög besöksfrekvens. Nya hydraulrör monterade.

Förberedelse för nytt hangarbesök samt motorstart.

Besked från Swedavia att ny ramp ”I” skall påbörjas 

under augusti.

 

Utrustning

Under 1999 donerade Flygvapnet hela det återstående reservdelslagret till föreningen, inkluderandes tre reservmotorer. Även specialverktyg och en del markutrustning samt all dokumentation ingick.